Berlin

Jahapp, nu är det snart dax. Att ta flyget till Berlin. Senast jag flög mellanlandade vi i Aten, fick ingen mat, var tvungna att vänta i två timmar extra på grund av någon oidentifierad väska und so weiter. Och jag som redan innan det hade utvecklat en ohälsosam rädsla för flyg, instängdhet. Ozon dröp längs mungiporna på mig kan jag lova. Nu får det också bli något starkt. Lika bra det. Största rädslan är att få panikångest. Och bara rädslan för det gör ju att jag får det så klart. Det är så det funkar.
Hur som helst: Hedda, ich liebe Dich mein kleines Mädchen.