I morgon ska jag på 40-årsfest. Yes, ni läste rätt. På 40-årsfest på nyårsdagen. Tur då att vi bara ska vara hemma i kväll. Äta en typ vanlig maträtt. Skaldjur ingår, till det dricker vi ett supertorrt mosserande italienskt vitt vin. KAn bli gott. I bästa fall orkar jag vara upp till slutet av Grevinnan och betjänten. Om den fortfarande ingår i nyårstablån.
Tillbaka till 40-årsfesten. Ja, hon fyller faktiskt på nyårsdagen. Oturligt nog bor hon dessutom i USA. Vi träffas alltså extremt sällan. Oftast då vid juletid då hon flyger hem till släkten. Några år har jag orkat masa mig hem till henne - eller hennes föräldrar - på nyårsdagen. Andra år har vi träffats en annan dag eller inte alls. Men nu är det alltså 40-årsfest. Och då inställer man sig. Jag ber till Gud att tonåringen våningen under inte ställer till med fest. Jag behöver sova när jag nu tar och gör det. Nåväl, kompisen önskar sig en cd-skiva med två meningars motivering varför hon ska lyssna på den. I går letade jag efter en Fleetwood Mac-skiva på vårt Åhléns. Värdelöst Åhléns. Knappt några skivor alls. BAra topplistan och så kanske något mer. Bestämde mig för att ta en Ted Gärdestad-skiva från den egna samlingen och passade på att köpa en samlingsplatta med Peter LeMarc till mig själv. När jag promenerar hem genom vinterkvällen slår det mig att samlingsskivor är branschens gåva till oss superstressade småbarnsföräldrar. I stället för att byta skiva stup i kvarten för att lyssna på olika favoritet köper man bara samlingsskivor och knäpper på. Bekvämt. Samlingsskivor är underskattat.
Apropå superstress. En inte så rolig nyårspresent är att Hedda för första gången inte sovit lunch...jääääsp. Trend eller bara tillfällighet. Återstår att se.
Gott Nytt ÅR!
Om jag färgar håret rosa är det ok?
10 år sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar