Ny leksak

Undrar egentligen hur mycket tid vi småbarnsföräldrar lägger ned på att springa runt och - emellanåt helt desperat - letar efter "borttappade" leksaker. Hedda slänger gärna iväg sina nu när hon är mitt i värsta trotsåldern. Heddas två favoriter är Bella - hennes första docka, fick hon av gammelfarmor - och Pippi. Pipps som hon också kallas är numera fullständigt strippad på kläder och Bella dyngsur mest hela tiden eftersom pappa en gång gav efter (han höll antagligen på att bryta samman) för lillans krav att bada med dockan. Nåväl, emellanåt hittar lilltjejen andra favoriter: i torsdags spanade hon in min rougeborste medan hon lallandes låg och blev blöjbytt. Pensel kallar hon den för och sprang omkring och penslade alla barnen hos dagmamman. I lördags var plötsligt penseln borta. Hedda skrek så kindtänderna glödde och mamma fick lova att skaffa en ny borste (pensel). Knallade in på Åhlens, tog första bästa och - betalad 85 kronor. Men då var det ju ett fint märke förstås.

Vi tillbringade eftermiddagen hos vänner och jag satt hela tiden på helspänn: var är penseln, hallå hedda, har du penseln, nej, penseln är borta. Till slut tog Mats leksaken och stoppade den i byxfickan. Jag vägrar att köpa en ny borste för 85 kronor.
I dag glömde hon penseln hemma. Då kan väl jag kanske ta tillbaka den och börja sminka mig.? Eller?